Det är att rida till en ungponny. Någon gång i livet ska jag fasiken ha provat det! Det har varit en dröm sedan många år tillbaka när jag började rida ordentligt och tävla. Tosca var ju bara 7år när jag började låna henne innan köpet. Det har varit en riktig svacka och ingen enkel match kan jag lova er. Att vara ny tävlingsryttare själv och köpa sig en 7åring var inte det lättaste, och ett sto också! En dam med egen vilja och kunde inte mycket.

 

Att ha ridit Tosca till dit vi är idag har varit så himla roligt! Nog för att det har funnits stunder då jag är så galet trött på henne så jag velat sälja henne, men vet inners inne, att det skulle jag aldrig klara av. Att rida till en ungponny är krävande men kul. Nu ska ju inte jag sälja Toca efter mina år på henne. Men tänk att rida till en söt c/d-ponny och sedan sälja den till en tjej som kan komma långt tillsammans med den och att du gjort allt grundarbete på den. Jag skulle så gärna vilja ha den känslan innom mig, att se en lycklig tjej med en ponny som gör allt. Jag är ju inte så himla lång heller. Så jag kan ju rida minst c-ponny i alla fall.

 

Se denna annonsen t.ex. Vilken liten tjej skulle inte vilja ha denna söta d-ponnyn som sin lilla läromästare? Jag skulle med glädje velat haft den. Så udda och tänk är den är mera lärd i hippning och dressyr. Då kommer den vara en sagoponny för en tjej på 12 år kanske.

 

Denna ponnyn var Julias förra foderponny. Blue Eyed Girl kalald Girlie. En egen bestämd import ponny som hade mycket kapacitete men väldigt svårriden! Jag älskade att rida henne då jag visste hur jag skulle hantera situationerna när dom var som svårast. Som ni ser på bilden till vänster så slängde hon ofta med huvudet och det var så fort hon var taggad. Hennes galopp var obeskrivlig, som ni ser på den stora bilden, hon svävade fram!